Ensamheten, föredrar du den? Eller föraktar du den? Känslan av ensamhet kan vara förödande i jämförelse att hantera den praktiska ensamheten.
Idag har Fara och sambo åkt norrut, Fara ska på kollo en vecka hos mina föräldrar och sambo ska upp till Kiruna och jobba. Om en vecka är de tillbaka.
Ensamheten är något jag oftast gillar, så länge jag känner att det är:
1. Mitt beslut
2. Hanterbart
3. Finns fördelar
Men jag har också upplevt ensamhet på ett sätt där jag har fått ångestattacker, där ensamheten varit förödande, jag inte haft kontroll och det har inte varit helt valbart. Känslan av samhörighet, grupptillhörighet och gemenskap är en av våra starkaste drivkrafter, för har vi ingen tillhörighet, så kommer vi mest troligt inte överleva - i alla fall om det var på stenåldern. Vi behövde gruppen, vi behövde de olika beståndsdelarna, jägare, samlare, omsorgsgivare, ledare och följare för att överleva, och blev vi utesluten var det nästintill synonymt med döden.
Så att inte kunna hantera ensamhet, eller att känna sig ensam i fast man är bland folk, är en otroligt stark negativ känsla som kan få oss att må otroligt dåligt eller bara för att få känna en uns av tillhörighet så kan vi göra tokiga och dåliga val.
Mina bästa tips för att hantera ensamhet i allmänhet:
1. Träna på det, börja försiktigt, med att vara ensam en kväll eller annan överskådlig tid.
2. Gör något du tycker är kul, men själv.
3. Gör en riktigt god kaffe åt dig själv och njut.
4. Ta en promenad
5. Ta en riktigt lång dusch
För mig kan listan bli lång.
Men ärligt talat, så är ensamheten svårare att hantera för mig när jag är utan Fara. Det går, men det är tuffare.
Och varför har hon fått åka på kollo? Jo jag ska på en två års försenad 30 års fest i Arjeplog nästa helg, och då är det lika bra att Fara är med mommo och moffa.
Kom ihåg att känslan dödar dig inte, våga gå utanför din comfortzone och våga känn dig lite ensam, i dag kan vår stenåldershjärna lura oss och ge oss känslan av att vi kommer dö, men det gör vi inte.
Med vänlig hälsning,
Catrin Lovisa Keskitalo, arbetsmiljökonsult