Kan vi börja 2023 med att kassera begreppet 'psykosocial arbetsmiljö'?! Tack!
Varje gång jag hör 'psykosocial arbetsmiljö', drar jag efter andan och förstår att vi fortfarande har långt kvar till då organisationer och arbetsgivare tar ansvar för hela aspekten av arbetsmiljön.
Varför är det så viktigt att varken du eller jag använder 'psykosocial arbetsmiljö'? Så här är det den psykosociala arbetsmiljön hänvisar till den enskilda medarbetarens upplevelser, förmågor och möjligheter att hantera det som står framför den. Med andra ord, ska medarbetaren ha rätt kunskaper, rätt erfarenheter och rätt sätt att hantera t.ex. arbetsbelastning på. Om medarbetaren ur det psykosociala perspektivet på arbetsmiljön upplever stress, hög arbetsbelastning, konflikter eller inte får stöd i sitt arbete, så läggs ansvaret på den enskilda medarbetaren som då har fel förmågor och fel kompetenser för att klara situationen. Så utifrån den psykosociala arbetsmiljön är det individens fel att den blir sjuk och den ansvarar själv för att hantera situationen. Låter det bra?
Därför kom föreskriften och ändrade begreppet till organisatorisk och social arbetsmiljö, i den hänvisas ansvaret tillbaka till arbetsgivaren för att se till att medarbetare har rätt kompetens, rätt möjligheter och rätt förutsättningar för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Med andra ord blir en medarbetare sjuk utifrån organisatorisk och social arbetsmiljö är det arbetsgivaren som har misslyckats att förebygga risker för ohälsa och skada.
Men det är en till sak som händer när vi använder begreppet psykosocial arbetsmiljö, och det är att arbetsgivarna fortfarande hänvisar problematiken, som individen upplever, till just den enskilda individen och då kommer inte arbetsgivarna ta sitt ansvar för att förebygga ohälsa och skada i den omfattning som behövs på arbetsplatsen.
När en medarbetare blir sjuk är det ett symptom på en arbetsplats som inte fungerar.
Det är däremot en viss skillnad, för i en arbetsmiljö kartläggning utifrån den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vill jag undersöka hur de enskilda medarbetarna upplever sin arbetsmiljö genom intervjuer och det sneglar in på den psykosociala arbetsmiljön. Skillnaden blir i att när resultaten från arbetsmiljökartläggningen sedan presenteras så är det fortfarande organisationen och arbetsgivarens ansvar att förebygga olycka och ohälsa, inte individens*.
(*En brasklapp då alla på en arbetsplats ansvarar för att ha en god arbetsmiljö. Men de som har yttersta ansvar för att förebygga risker mot olycka och ohälsa är arbetsgivare.)
Men så länge vi kallar organisatorisk och social arbetsmiljö för 'psykosocial arbetsmiljö', finns det en öppning för arbetsgivare att inte på allvar arbeta med den delen av arbetsmiljön som sätter prägeln på säkerhetstänket, användning av hjälpmedel och hur vi skapar en god organisationskultur på arbetet.
Jag genomför arbetsmiljökartläggningar utifrån organisatorisk och social arbetsmiljö. Genom kartläggningen får du svar på din arbetsplats styrkor, svagheter, möjligheter och utmaningar. En kartläggning av mig kan även ge dig:
Minskade & förebyggda konflikter, som annars kostar tid och pengar
Lättare att rekrytera
Mindre personalomsättning
Minskade kostnader för sjukfrånvaro
Skapa engagemang och delaktighet i arbetet.
Frigjord tid för arbetsgivaren, då du får resultaten av kartläggningen presenterad
Får en sakkunnig som utför arbetet och behöver inte gissa vad olika parametrar står för
Tillförlitliga resultat på enkäter och intervjuer, när en objektiv person utför kartläggningen.
Med sjukskrivningstal som inte går nedåt, arbetsbelastning som inte minskar och pressen på effektivitet som uppnått toppen, ska arbetsuppgifterna bli mer slimmade, och organisationen än mer resultatstark - och vad händer då med människan i denna pressade situation, oavsett om du har rollen som chef eller medarbetare?
Vill du istället skapa ett hållbart arbetsliv på din arbetsplats?
Hör av dig så löser vi det tillsammans!
Med vänlig hälsning,
Catrin Keskitalo,
Arbetsmiljökonsult, Umeå.