top of page

Mjuka frågornas prioritet - ett tankeexperiment

Är du redo att snurra om i tankarna och föreställningarna om vad som är viktigast för ett företags vinst?


Det finns uppdelningar i vårt samhälle som gör det enklare för oss att ta in vardagen i våra liv. Det kallas uppdelningar eller kategorier, (snälla låt mig inte tappa dig som läsare nu det här är en viktig del för resten av inlägget). Vi kan ta kategorin djur för exempel och om du är en hund- eller kattmänniska, och det delar upp oss utifrån vad vi tycker och tänker om dessa två specifika djuren. Sen finns det dem som inte väljer något. Men utifrån uppdelningen tillskriver vi att en hundmänniska är så här och en kattmänniska så här, deras hem är så här och deras livsstil ser ut så här.



Det är så här vår hjärna fungerar för att vi ska ta in information och hantera den, och förstå vad det innebär på en någorlunda snabb tid. Det här kan ställa till det för oss på olika sätt och göra att vi rangordnar och skapar en hierarki om vad som är viktigast, vad som är mest värt och vad vi ska prioritera och här kommer vi till veckans ämne. - Rangordningen om mjuka och hårda frågor.


I företag kan vi lätt kategorisera mjuka frågor och hårda frågor. Här kommer min definition på hårda och mjuka frågor;

Hårda frågorna inkluderar:

Mjuka frågorna inkluderar:

Ekonomi och budget, materiella tillgångar så som maskiner och anläggningar, vinster, förluster, CO2 utsläpp, fysisk arbetsmiljö, kvantitet och dylikt. Hållbarhet utifrån klimat, miljö och ekonomi, handlingskraft

Organisationskultur, kompetensförsörjning/utveckling, organisatorisk och social arbetsmiljö, kvalitet, trivsel och dylikt. Hållbarhet utifrån social och cirkulär ekonomi. Tankar

Vad händer när vi kategoriserar på det här sättet? Vad tillskriver vi de olika kategorierna? Hur blir hierarkin och hur blir prioriteringen?


Jag läste ett blogginlägg från 2011 av Eddy, Lektor på högskolan väst. Där han skriver just om hårt och mjuk, natur-kultur, och hur den hårdaste metallen inte kommer att omformas om vi inte tänker tanken om den innan och för att tänka tanken behövs den tillvaro för att det ska vara möjligt. Det tillsammans med kopplingen att om vi inte tänker tankar så kommer inget att ske för tankar styr vårt beteende och alltså våra handlingar. Han påtalar även att det hårda är överordnat det mjuka - något jag håller med om.


Jag har mött ett par "vi ska sätta in ett system först, sen kan vi kanske arbeta med organisatorisk och social arbetsmiljö". Eller "Vilken synlig vinst kan arbetet med organisationskultur egentligen ge?".


Företag jobbar idag med snabba resultat på kvartalsrapporten, en styrelse som vill se sin utdelning i år och inte om fem år - fast den hade varit större och allt som oftast ihållande om vi arbetar med de mjuka frågorna innan vi sätter in det nya systemet. En investering i en intern social hållbarhet är en taktisk investering som egentligen ska värderas högre (ekonomiskt) än maskinen, för den har faktiskt ett stoppdatum på när den slutar fungera. Den interna sociala hållbarheten är - om den underhålls lika mycket som maskinen - otroligt kraftig för resultatet genom minskade sjukdagar och minskad personalomsättning.


Min ståndpunkt är att döpa om de mjuka frågorna till de mellanmänskliga faktorerna, men problemet är att det inte spelar någon roll hur vi döper den här kategorin, så länge vi inte börjar tänka annorlunda och värdera de aspekter som finns inom den mjuka kategorin.



Tankeexperimentet:

Vilken del av de hårda eller mjuka delarna får störst investeringar, får störst del av budgeten? Och vilken del kan generera mest vinst?


Tänk dig att företagsledningen köper in en maskin, skapar en manual om hur den ska användas, den kommer göra jobbet snabbare och enklare och belasta mindre personalen. Det kommer ge en ökad effektivitet och fler produkter eller tjänster kommer kunna säljas. Bra! Klirr Klirr i kassan!


Men så går maskinen sönder. Din anställda använde maskinen på fel sätt, antingen i för hög hastighet eller på fel sätt. Nu står den still och kostar pengar istället för att generera pengar. Den repareras och fungerar igen. Bra! Klirr Klirr i kassan igen!


Men så går den sönder igen, återigen har en annan anställd använt maskinen på fel sätt. Ni ser över manualen och den är representativ för hur maskinen ska användas. Det är dags att se över hur den mänskliga faktorn använder den. Dvs. Hur gör den anställda och varför följer den inte manualen? Vad har den för värderingar och tankesätt som gör att den kör maskinen på felaktigt sätt? (Kan du nu tänka vilken del vi har förflyttas oss till? Hårt eller mjukt?)


För när vi verkligen funderar kring dessa frågor kritiskt, så kommer vi nog fram till att en maskin inte kommer fungera så pass bra som en människa låter den fungera. Dvs. har en människa tankesättet att värna om maskinen, tankesättet att underhålla den och tankesättet att använda maskinen på ett sätt som gör att den inte går sönder - ja då kommer maskinen hålla. Men det bygger på tankesättet som människan har i användningen av maskinen.

- Så vad är viktigast att ha en manual eller att ha ett tankesätt? Och gå nu upp och kolla var tankar hamnar i uppdelningen mellan de mjuka och det hårda.


Vilken del tror du att du ska satsa på för att se till att anställda använder säkerhetsutrustningen? Följer rutiner? Och ser till att personal stannar kvar på sina anställningar?


Nu svänger pendeln från det hårda, systeminriktade till det mjuka, värderingsdrivna och medskapande perspektivet på vinster och du kan vara först!


Hör av dig på en gång till info@catrinkeskitalo.com om du vill börja jobba med tankesättet bakom maskinerna.


Med vänlig hälsning,

Catrin Keskitalo,

Arbetsmiljökonsult med fokus på intern social hållbarhet


Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page