top of page

Svaghet del 8 av 10 med Erik Nivas

olika nyckelbegrepp för att ringa in kärnan av en fotbollspersonlighet och för att beskriva sig själv, som han själv säger, det är inte helt angeläget.. Ett Sommarprat från 2019 https://sverigesradio.se/avsnitt/1319483 som är värt att lyssna på och lära känna sig själv genom.


Erik Nivas tio nyckelbegrepp är:

🔹 Bakgrund ✔️ (se tidigare inlägg)

🔹 Vägskäl ✔️ (se tidigare inlägg).

🔹 Motgång ✔️ (se tidigare inlägg)

🔹 Utmaning

🔹 Framgångsfaktor

🔹 Karaktärsdrag ✔️ (se tidigare inlägg)

🔹 Svaghet - dagens inlägg

🔹 Konflikt ✔️ (se tidigare inlägg)

🔹 Dörröppnare ✔️ (Se tidigare inlägg)

🔹 Motståndare ✔️ (se tidigare inlägg)



Svaghet… Svaghet..

Svaghet är något man kan bygga upp om man tränar fokuserat på det.


Du kanske har precis som jag någon gång börjat träna på gym? När du väl kommer dit undviker du vissa övningar eller maskiner för att du känner ”nä jag är för svag”… Ja men bra tänkt, tänker man sen när man kommit igång. För inte blir man starkare av att inte träna den övningen eller muskelgruppen? För mig handlade det om latsdrag och rodd, övningar jag undvek i det längsta.. Men idag är de otroligt roliga, varför? Jo för att jag började göra de och blev starkare!


Men det är bara för att förstå svaghet i sig och att ens område där man känner svaghet är något man kan träna upp och stärka upp det området 💪.


Man kan säga idag, med tyngdlyftningen. att muskelstyrka inte direkt är min svaghet. Utan det är något annat, mitt kära och ibland obefintliga tålamod, det är min svaghet. Du kanske tänker tålamod i som att man ger upp. Du kanske får bilden av ett barn som i frustration av att inte klara

av själv att ta på sig vantarna slänger de i backen och sätter armarna i kors.


Mitt tålamod är inte riktigt så, ja kanske ibland är det så. Te.x. när jag för någon vecka sedan skulle koppla släpet till bilen. Jag klarade av den tunga delen, men fan.. jag hade råkat låssat på dragkroken, så vi behövde koppla från den, sätta dragkroken på plats och dra på igen.. Ja då tappade jag lite tålamod och tyckte att sambon kunde göra det. Men mitt tålamod handlar nog ändå sällan om att ge upp, utan att inte kunna vänta eller invänta.


Förut sa jag att jag blivit dykare istället för fiskare av en anledning. En fiskare måste sitta och vänta på att det ska nappa, medan en dykare kan dyka ner till fisken istället – fixed it!

Men jakten då, då måste du ha tålamod, sitta och vänta? Absolut, men då har jag en uppgift, att sitta tyst, stilla, lyssna, speja och att gå sakta. Det här blir en uppgift att göra och inte tålamodsprövande på samma sätt.


Vänta nu, så där blev det till en uppgift att sitta och vänta på något som för det mesta inte sker, utan bara ibland? Det kanske bara handlar om inställning? För nog kan jag sitta i väntrummet på akuten och vänta på att bli uppropad utan problem.


Så vad är då svagheten med mitt tålamod? Och vad resulterar den i? Jo, främst att jag skyndar på processer som behöver få tid. Att jag förväntar mig resultat snabbare än vad som är möjligt. Som inom tyngdlyftningen vill jag kunna rycka 50 kg istället för mina 38kg och istället för att stöta 57 kg, kunna stöta 80kg. Ja jag vet att det är en omöjlighet att bara PANG gå från de lättare kilona till de tyngre, men känslan är att jag redan borde vara där, borde redan ta 50 och 80 kg. De här förväntningarna gör att jag blir rastlös, vill framåt, känner att jag stampar på samma ställe, kommer ingen vart, händer inget och här ger jag inte upp, utan hittar något annat att fokusera på.


Så det kluriga med mitt tålamod är att när jag vet att, om saker sker på grund av saker utanför min makt att påverka, t.ex. tåget är sent, tåget står still eller att bilen går sönder, kan jag köpa det utan att tålamodet ens får prövas. Jag kan köpa att stå till när det sker på grund av saker utom min makt att påverka, även fast jag är på väg till ett möte eller något annat viktigt, för jag kan inte göra något åt det utan bara köpa situationen som jag befinner mig i och göra det bästa av den.


Men det är när jag börjar känna mig bekväm med min tillvaro, så vill jag ta nästa steg, vill jag vidare, att stå still är att fastna och hämma utvecklingen. Så min rädsla att sitta fast och mitt dåliga tålamod om att stå still gör att jag söker mig vidare. Men ibland måste även jag inse att stå stilla också är en utveckling i sig, att det också är att gå framåt. På denna platå kan man kartlägga sitt nästa steg istället för att agera i affekt och ta beslut bara för att man står still och inte för att man vet var man ska kanske inte alltid blir så bra. Kanske också varit en del i att jag har hamnat på en hel del olika arbetsplatser under en kort tid, tagit nästa tåg vidare, nästa arbetsplats.


Men nu känner jag mig rotad i arbetsmiljö. Jag känner mig rotad i företagande. Men ändå lite dåligt tålamod att jag inte tjänar 10 miljoner/år ännu. Om jag har höga krav? Hahaha! Jag ska ju bygga mitt egna imperium.


Min största akilleshäl är att inte ha tålamod för att stå still. Vilken är din?

12 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page